2018-06-13

Tack för allt, Navigator Sib!

Patriks egna ord om familjehästen...

En familjesaga utöver det vanliga – med massor av minnen.

Så kan man sammanfatta resan med Navigator Sib. 

Elvaåringen fick avsluta karriären med att springa en 1.10-tid. Det inger respekt. 

 

För sex år sedan, då Navigator Sib var fem år, kom jag tillsammans med Jörgen samt min mor och far över Navigator Sib. En italienskfödd häst med rätt så klena meriter, som i Jörgens träning skulle utvecklas till en oerhört nyttig häst. 

När Navigatorn anlände till Sala under 2012, i fint skick ska tilläggas, hade han cirka 100 000 kronor på sig.

Karriären summeras med 12 segrar, 39 topp tre-placeringar och 1,6 miljoner kronor på kontot.

 

Han blev ingen världsstjärna, men han blev en familjemedlem som fick mig och min familj att turnera runt på V75 under flera säsonger som rena rama cirkuskompaniet och glädjen kring att ha en sådan häst är enorm. 

 

2014 slog ”Navve” något slags rekord skulle jag tro. 

23 starter resulterade i noll segrar. Ett dåligt år, kan man ju tro. 

Men glöm det. 

Sju andraplatser, varav fem av dem på V75, gav över en halv miljon insprunget. Visst, det retar mig som den vinnarskalle jag är att vi aldrig navigerade till vinnarcirkeln det året men just den känslan att vecka efter vecka få åka på något av det finaste vi har inom svensk travsport, V75, och ha starthäst. Det är spänning, det är stolthet och som mest blev det 13 raka V75-starter. ”Vår egen Harry Haythrow”, har jag skojat med ibland.

 

Men alla sagor har ett slut. Och just slut är karriären för Navigator Sib. 

Han sprang 1.10,9 i lördags  i Östersund vilket innebär nytt rekord. Visst, han var långt ifrån någon topplacering, men att springa rekordsnabbt känns på något sätt som ett värdigt avslut för en elvaåring med sällsynt glädje till sitt jobb. För är det något jag kommer komma ihåg så är det de där öronen, som varje gång man skulle åka ut till ett träningspass signalerade glädje och nyfikenhet. Ståpäls bara av att tänka på det...

 

Men nu blir det ingen mer tävling, för under måndagen åkte han till ett gräsparadis utanför Enköping där han ska få må gott över sommaren.

Under den tiden söker vi ett hem åt honom. 

Vill någon ha en gudomligt snäll sällskapshäst, alternativt en ridhäst för lätta moment, så hojta till. Det enda viktiga är att Navigator Sib kommer till ett bra hem, för det är han värd. 

Tusen gånger om.

 

Tack till Jörgen, tack till de skötare han haft genom karriären, i synnerhet Jenny Martinsson som genom alla år gett hästen ett otroligt självförtroende. Ibland har jag skojat med Jenny och sagt ”vilken bortskämd häst”, och det är nog faktiskt det han sprungit mycket på. Kärleken. 

Och kärlek, det är precis vad Jenny gett honom. Eller som Jenny själv skulle sagt: ”Kungen mår bra”.

Och till sist: Tack Navigator Sib, hästen som gav mig minnen som aldrig kommer suddas ut. 

 

/Patrik Fernlund

 

Bilderna här nedan är tagna av Jörgen, från när ”Navve” blev utsläpt på sommarbete med sina kompisar. Snacka om läckra bilder!